Planera geoteknisk undersökning inför byggstart – vad styr kostnaden 2025

En genomtänkt geoteknisk undersökning minskar risken för sättningar, fuktskador och dyra omprojekteringar. Här får du en praktisk genomgång av hur undersökningen går till, vad som påverkar kostnaden 2025 och hur du beställer rätt omfattning från början.

Bakgrunden: krav, nytta och när undersökningen behövs

Inför nybyggnation kräver kommunen normalt ett geotekniskt PM eller utlåtande för bygglov och startbesked. 2025 gäller Boverkets byggregler och EKS (konstruktionsregler) med hänvisning till Eurokod 7, vilket innebär att markens bärighet, stabilitet och sättningsrisk ska vara utredda och dokumenterade. Syftet är att välja rätt grundläggningsmetod och säkerställa en hållbar, säker byggnad.

En geoteknisk undersökning ger kunskap om jordlager, grundvatten och eventuellt bergdjup. Den ligger till grund för val av t.ex. platta på mark, sulor, pålar eller markförstärkning, samt för beslut om dränering och frostskydd enligt gällande praxis (t.ex. AMA Anläggning och branschstandarder).

Så går en geoteknisk markundersökning till

Arbetet följer en tydlig arbetsgång där omfattningen anpassas efter byggnadens storlek och risknivå (geoteknisk kategori, GK1–GK3):

• Förstudie: insamling av kartor, tidigare utredningar, höjddata och historik om fyllnadsmassor.
• Samordning och säkerhet: ledningsanvisning innan borrning, riskbedömning och avstängningar vid trafiknära lägen.
• Fältundersökning: sonderingar och provtagning. Vanliga metoder är CPT/CPTu (konpenetration, mäter motstånd och portryck), hejarsondering (slagsondering), skruvprovtagning och provgropar.
• Grundvatten: installation av grundvattenrör för att mäta nivåer och variation över tid vid behov.
• Laboratorium: klassificeringstester (kornstorlek, vattenkvot, plasticitet) och eventuellt hållfasthetstester på leror.
• Utvärdering och rapport: jordlagerprofil, bergnivåindikation, dimensioneringsparametrar, rekommenderad grundläggning, dränering och frostskydd, samt risker och kontrollplan.

För småhus i enkla förhållanden räcker ofta ett mindre antal sonderingar. På lerområden, sluttningar och i områden med fyllnad krävs tätare punktnät och fler analyser för att minska osäkerheten.

Detta påverkar kostnaden 2025

Kostnaden styrs av undersökningens omfattning och praktiska förutsättningar snarare än av en enskild metod. De vanligaste kostnadsdrivarna är:

• Antal undersökningspunkter: större byggnad eller varierande jordlager kräver fler punkter.
• Metodval: CPTu och laboratorieanalyser ger hög datakvalitet men kräver mer resurser än enbart enkel sondering.
• Åtkomlighet och arbetsmiljö: trånga tomter, branta slänter, känsliga ytor eller behov av lätt rigg höjer tidsåtgången.
• Säsong och markförhållanden: tjälad mark, hög grundvattennivå eller mycket mjuka jordar kan försvåra fältarbetet.
• Tidsserier: om grundvattennivåer ska följas över veckor eller månader tillkommer återbesök.
• Resor och etablering: avstånd till platsen och behov av trafikplanering eller skyddsåtgärder påverkar totalkostnaden.
• Formella krav: vissa kommuner 2025 begär geotekniskt PM med dimensioneringsparametrar enligt Eurokod 7 och EKS, vilket innebär mer beräkningstid.

Ett praktiskt sätt att styra kostnaden är att börja med en rimlig grundomfattning enligt risk och sedan, vid behov, komplettera med fler punkter eller tester där osäkerheten är som störst.

Val av metod – när räcker enkelt och när krävs mer?

Metoderna väljs för att svara på tydliga frågor: bärighet, sättningsrisk, bergdjup och stabilitet. Några riktlinjer:

• Stadig morän eller sand med jämn topografi: slagsondering och ett fåtal skruvprov kan räcka för småhus.
• Lera och silt: CPTu ger bra data om skjuvhållfasthet och lagring, ofta kompletterat med lerprov till labb.
• Fyllnadsmassor och tidigare industrimark: provgropar och varierade sonderingar minskar risken för obehagliga överraskningar som heterogena lager.
• Okänt bergdjup: bergsondering eller borrning för att få säkert underlag till pållängder eller sprängningsbehov.
• Slänter och strandnära lägen: fler punkter i sektion och enkel stabilitetsanalys för att verifiera säkerheten.

Be leverantören motivera metodvalet i förhållande till din byggnad, geoteknisk kategori och kommunens krav 2025. Det ger rätt datakvalitet utan onödigt överarbete.

Kvalitetssäkring och vanliga fallgropar

Ett bra geotekniskt underlag ger handfasta rekommendationer. Säkerställ att rapporten innehåller tydliga jordlagerprofiler, antagna parametrar, begränsningar och förslag på kontroll under produktion. Begär att data insamlas och redovisas enligt vedertagna branschstandarder (SGF) och att tolkningen följer Eurokod 7-principer.

• Vanlig fallgrop: för få sonderingspunkter på tomter med varierande förhållanden. Resultat: oväntade sättningar eller ändrade pållängder under byggtid.
• Att missa fyllning och gamla ledningar. Motåtgärd: provgropar och ledningsanvisning innan borrning.
• Att inte beakta grundvattenvariation. Motåtgärd: installera rör och följ nivåer om dränering och källare planeras.
• Att hoppa över byggtidens kontroll. Motåtgärd: kontrollplan enligt PBL med verifiering av bärighet, packning och schaktbotten.

Säkerheten på plats är central: märk ut arbetsområdet, hantera maskiner med utbildad personal och följ arbetsmiljöplan. I trafikmiljö kan tillfälliga avstängningar behövas för att uppfylla kraven 2025.

Beställ klokt – underlag, frågor och nästa steg

Som beställare kan du korta ledtider och få rätt omfattning genom att förbereda god dokumentation. Skicka situationsplan, planerad byggnadstyp, laster om de finns, känd historik om markutfyllnader och tillgänglighet på tomten. Ange om källare, pool, murar eller marknivåändringar ingår.

• Be om ett förslag i två steg: basundersökning och eventuell komplettering där osäkerhet kvarstår.
• Fråga om vilka parametrar som behövs för dimensionering och vad kommunen förväntar sig 2025.
• Samordna med miljöteknisk provtagning om marken kan vara förorenad, så undviker du dubbla etableringar.
• Planera för uppföljning: grundvattenmätning, verifierande packningskontroller och dokumentation till kontrollplanen.
• Säkra åtkomst: röj ytor, ordna tillträde och kraftkälla om riggen kräver el.

När rapporten är klar, gå igenom rekommenderad grundläggningsmetod med konstruktören och entreprenören. Jämför risk, tid och byggbarhet. Justera projekteringen tidigt om data visar att pålar, markförstärkning eller dräneringsåtgärder behövs. Rätt beslut i detta skede är ofta det som mest påverkar den totala kostnaden – och tryggheten – i ditt nybygge.